Rubriken lyder som den står! För just nu känns det som att jag faktiskt är de svarta fåret.

Jag blir så ledsen både på utsidan som insidan. Jag har gjort mitt val, så det är bara för er att acceptera mig och det jag valt i mitt liv! Men det finns de som tycker att allt jag gjort är fel av mig. Flytta till ett annat land, vara tillsammans med en som har utländsk bakgrund. Att jag lämnade mitt jobb samt min absolut bästa vän. Att få höra såna ord sårar en så mycket.

 

Det ända jag vill är att ni ska ge han en chans så han kan visa vilken typ av kille han är. Vi har bråkat massa och jag säger inte nej till det, och han har självklart sårat mig. Men vi har haft mer bra stunder tillsammans än dåliga. Och jag älskar han så sjukt mycket, jag trodde inte jag kunde känna såhär för någon. Och att man har sina strider är ju bara ett tecken på att man försöker hitta den där jämställdheten samt lära känna varandra.

 

Jag blir så ledsen av att se mina syskons relationer är guld medans mitt är piss o skit. Att mina syskon får fin respons medans jag får onda ögat tillbaka. Jag är en vuxen individ jag gör mina egna val och beslut men ändå vill jag att människor som står mig nära ska acceptera samt stötta mig. Och framför allt ge den personen som jag är tillsammans med och älskar ge han en chans! För så länge jag älskar han och vårat förhållande funkar felfritt så tänker jag vara tillsammans med han så lägg ner med tjurigheterna och de sura minerna! Livet är för kort för att man ska gå runt o "hata" en person ni knappt känner!

 

Tack för mig!

/ vilseninorge