3 år av sorg och saknad!


Idag är det 3 år sedan du somnade in, jag minns det så himla väl. När vi satt där och vakade över dig på sjukhuset.. Ett av det absolut jobbigaste jag varit med om. Nu har du inte ont längre, och du slipper att lida efter en tids sjukdom. Jag saknar dig, din röst, dina kramar, ditt skratt och framförallt dina underbara skämt. Som denna: " mår du bra idag stumpan? Jag: ja, det gör jag farfar. Hur vet du de då sa alltid farfar har du varit hos doktorn?". 3 år sedan du lämnade ditt skratt i våra minnen och tankar. Jag tänker på dig varje dag, och speciellt idag. Ett ljus tänds för den finaste stjärnan på himlen. 1931.02.16 - 2010.08.25 Vila i frid vår älskade farfar, forever Loved forever missed ❤❤❤ Snart ses vi igen. Och du måste lova att du tar hand om dig själv och din son samt alla andra. Kanske sitter du och dricker en Singapore sling med din son och ser ner på oss och vakar extra över oss. I mitt hjärta bär jag alltid med mig dig. Jag älskar dig nu och föralltid <3
 
/vilseninorge
 

Längesedan!

Ohjsan, här var det inte direkt uppdaterat och det ber jag om ursäkt för.
 
Sista inlägget jag skrev avr ju att jag reste hem till Sundsvall och överraskade familjen och speciellt mamma till hennes födelsedag, fast jag kom hem några dagar innan. Jag stannade då i dryga 2 veckor, åkte tillbaka till Norge och var här 2 veckor och reste sedan tillbaka igen hem till Sundsvall. Men denna gång för en längre period som varade i drygt 40 dagar. Kanske ni tänker vad fan gjorde hon där? Jo, de va nämligen så att jag åkte dit för att jobba i juli månad på världens bästa jobb, Filmstaden.
 
Första passet klev jag på den 1/7, och jobbade rätt intensivt hela månaden. Nu var ju inte de det ända jag gjorde där borta, utan självklart umgicks jag med familjen och mina vänner, gamla som nya som jag mött på :)

Det var riktigt fina dagar där hemma, solen lyste med sin närvaro men även ibland med sin frånvaro.
En del av släkten kom från stockholm och spenderade en vecka med oss i skogen. Och det var väldans trevligt må jag säga. Det var ju ett tag sedan man träffade dem, så det vart ett kärt återseende. Jag har väl inte så mycket mer att säga egentligen om min Sundsvalls resa.
 
Det hände bra saker men även dåliga, såna där dåliga saker som gjorde att jag fick beslutsångest. Om jag verkligen skulle ge det hela en till chans eller bara skita i det.? Jag stod inför tuffa val, det var många gånger som jag innerst inne tänkte, nä jag skiter i det hela! här har jag redan allt, familj, vänner plus jobb. medans där borta? Klart jag har vänner här med, men dock inget jobb. Men efter mycket om och men tog jag det beslutet att ge det hela en ny chans, så jag tog flyget tillbaka, och jag har inte flygit sedan 2009 och ALDRIG gjort det ensam heller. Men jag sparade en massa tid på o ta flyget, man hann ju inte mer än att komma upp i luften förrens man skulle ner igen. Så smidigt var det. Och bra gick det.

Det finns de människor som är besvikna på mitt beslut, som anser att jag gjorde fel med att chansa igen och att åka tillbaka. Men jag är ung,och jag är en vuxen individ och jag gör precis det jag känner och vill. jag har hela livet framför mig och skiter det sig så återvänder jag, det står jag för.
Men tills dess vill jag inte att folk ska vara besvikna, utan låta mig göra det jag gjorde, " man lär sig av sina misstag" heter de va? Och blir de så så har jag iallafall lärt mig av det.
 
Tiden går alldeles för fort, fortare än vad vi själva anar och tänker egentligen så det gäller att leva i nuet och göra det man känner för. Jag har då inga problem med att packa en väska och dra. Det handlar bara för mig att medans jag fortfarande har friheten, innan jag bildar familj att jag vill ut och göra en massa saker som jag sedan kan berätta för mina barn, "när mamma va i din ålder gjorde hon såhär". Självklart finns det alltid en gräns på saker och ting. Men livet är ju en utmaning, vi kanske dör imorgon, vem fan vet det egentligen?
 
Men nog om detta, jag har gjort mitt val. Om människor fortfarande vill sura över de så gör de. Kanske ni ska se på erat egna liv istället och tänka, vad har jag gjort under min tid som ung, och vart står jag idag? Vad vill jag med mitt liv? Kanske dax att börja satsa folket?
 
Det finns så mycket som jag kan skriva egentligen, men det tar jag i ett annat inlägg. För här ska det börjas uppdateras igen! :)

Det är ju lite sommar kvar, passa på o njut av de istället :)
 
/vilseninorge

vilseninorge.blogg.se

Svensk tjej i Norge

RSS 2.0